27 september

Det är en skum känsla. Att vilja hem för man saknar allt så otroligt mycket att det gör ont, men ändå inte riktigt vilja hem. Jag vill vara hemma, men vara här. jag vill vara med er, men ändå här. skumt!

Till frukost idag blev det troligen det mest onyttiga som finns, men också troligen den godaste frukosten som finns! Friterat vitt bröd med socker på! Känn på den ni som tror ni är onyttiga när ni äter mc donalds! Haha, fyfan va gott och fyfan va onyttigt! Men det var one time lixom! Jag och Lina ska ut och gå idag. När vet jag inte men en promenix ska det iaf bli. Måste tänka på figuren som ska bli så fin tills jag kommer hem. Allt ska bli lite mindre, förutom en grej! Haha. Pappa, jag skämtar…..
Vi hade världens diskussion också, ja, världens var väl att ta i eftersom jag inte kan diskutera så mkt men jag hade haft en del att säga på svenska iaf! Det var om Lily, alla känner likadant, till och med Aurori, Tato och Jesus. Hon tror hon kan allt, är bättre än alla och vet allt om spanien och spanska. Julia som sov här har en amerikansk pappa, alltså vet hon en del om amerikanska. Iaf den östra amerikanskan. Lily säger att hon vet exakt hur namnet Jack uttalas och att Julia har helt fel. Att hon inte säger rätt. Idiot! Jag fick avbryta grälet med att säga på engelska att det finns olika sätt att uttala namnet på, sluta tjata vem bryr sig. Och vem är finsk och vem är amerikansk? Haaaaah? Så bara skit samma. Då blev hon nästan tyst. Sen när hon fortsatte tjata om att hon hade rätt och att det andra uttalet var helt fel då sa jag att jag inte ville spela mer, vi spelade ett spel, och gick och satte mig i soffan. Då sa hon att hon inte heller ville spela mer. Två minuter senare säger jag att jag kan va med igen! Haha, ibland är jag så kall. Och ibland helt tvärtom. Men jag tål henne inte!

Min pappa fyller år idag! Vill vara hos honom, men han blir gladast om jag är här och försöker ha det så bra som möjligt. Han vill att jag ska uppleva det här, få den här erfarenheten då ska jag inte deppa idag. Jag ska kämpa för pappa! Ett tag, just nu satsar jag på att vara här tills jag helt enkelt absolut inte pallar mer. Men jag har höjt gränsen till min födelsedag. Det var mycket pengar som inte bara ska kastas i sjön, eller ges till STS för att jag ska vara här men åker hem efter en månad. Nej, det är alldeles för mycket pengar! Min pappa är bäst och han förtjänar att jag ger det här en chans! Älskar dig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0