16 september
Jaha, nu känns det sådär igen. Jobbigt. Grejen är den att jag tror att man måste vilja ha ett annorlunda liv för att vilja göra det jag gör, byta liv och flytta utomlands, ja ni vet ju. Jag älskade mitt liv hemma. Verkligen älskade. Mina perfekta vänner, mina perfekta helger och min absolut perfekta familj. Ni ser, jag älskade allt, även det som jag hatade älskade jag. Skolan till och med. Jag älskade att småtjafsa med Lovisa. Så frågan var nu varför jag vill lämna det och vara här ett år. Ingen aning. Vill ringa och prata med pappa om det men då blir jag ledsen. Och just nu är jag inte ledsen, bara fundersam och efterklok. Jag borde kanske känt efter om jag ville det här. Haha, vewe ville det här. Jag trodde kanske jag ville det. Jag är inte en sån här person egentligen. Vem ska jag säga allt det här till? Kan ju aldrig få ur mig det här på spanska. Och pratar jag med pappa blir jag som sagt ledsen. Svår sits. Haha, allt jag kan göra nu är att skratta. Jag vill ju inte typ såra familjen här heller och säga att jag vill hem. Men just nu fattar jag inte varför jag har lämnat mitt underbara liv hemma för att va här och inte förstå ett skit. Jag har ju inte direkt kul. Familjen här är i för sig väldigt trevlig och verkar rolig. Men det hjälper egentligen inte mkt. Jag har börjat tycka om huset och familjen så det är inte där problemet ligger. Det ligger där att jag älskar mitt gamla liv!!! Och hur fan ska man göra då. Vet att jag säkert kommer få det jätte bra här med, men jag älskar ju mitt liv! Mm, borde kanske prata med pappa om det. Svårt svårt svårt! Åh, nu är jag ledsen. Fy fan. Skit ledsen. Har gråtit i ngn timme nu. Pratat med Lily och pappa, och familjen här. Vet inte hur jag ska göra. Vill verkligen åka hem, men kanske kommer jag ångra mig. Jag vet inte. Och hur fan ska jag ta reda på det. Jag är svensk, älskar Sverige. Allt med Sverige, kronor, maten, hundarna, min familj, vänner, skolan till och med, bussarna, det dåliga vädret, den äckliga skolmaten, att det inte finns mkt att göra, musiken, tvn, allt! Jag älskar alla små bråk jag har med min syster, och när pappa skäller, när han är ful och dum, när tintin och han bråkar, allt! ALLT! Japp, just nu väntar jag nästan på att pappa ska säga,- åk hem du! Då skulle jag göra det. Jag gillar kanske inte Spanien som liv. Skolan här är snuskig, gubbarna, jag vill ha fräsch het, jag gillar att kunna prata :P konstigt nog. Jag kanske inte behöver det här. Kanske finns allt jag någonsin vill ha i Sverige. Kanske. Men det jobbigaste med att vilja åka hem nu är att jag har ju ingen aning om hur mkt jag kommer ångra mig sen. Om tre år kanske jag dör av ånger att jag inte tog chansen. Men just nu, skiter jag i den chansen. Herregud. Egentligen har jag ju hela livet på mig att åka till spanien och bo här. Det är väl bara att åka hit fan. Ae, jag vet inte. Pappa och tintin och dom där hemma ska prata idag, och ringa mig imorn. Säger dom att jag kanske ska åka hem, då gör jag det. Men nu, skulle jag helst vilja åka hem, tänka en vecka och sen åka tbx om det jag vill det. Jag var aldrig riktigt motiverad att åka. Alltid om någon pratade om att jag snart skulle åka så sa jag typ,- tyst, vi pratar inte om det! För att jag inte ville åka. Jag var ju aldrig,- jaaaaa, snart åker jag! Inte en ända gång. kanske där i början men då var det så oseriöst, det var ju bara prat då. Jag väntar tills imorn. Nu ska jag väl typ, döda mig själv eller ngt.
Pratade med Aurora nyss, hon är så gullig. Det hon säger får mig att vilja stanna lite. Grejen är den att jag skulle nog vilja stanna, men jag vill hellre åka hem. Fattar ni? Jättekonstigt. Jag vill stanna men jag vill jätte gärna åka hem. Grejen är inte den att jag inte tror jag kommer trivas snart, grejen är den att jag nästan inte vill trivas. För jag vill hem, leva som jag gjorde. Vara med mina vänner, i skolan, hemma. Gå ut med hunden. Allt sånt. Jag vill inte byta liv. Även om det troligen kommer bli skitbra här så vill jag inte byta liv. Skulle kanske tänkt igenom det här lite mer innan jag bokade plats och åkte hit. Kanske. Men ja, det är lätt att vara efterklok som mamma skulle säga…. Nu ska jag sova på saken. Kommer troligen vilja hem imorn med. Då får vi se hur det blir.
