14 september
Idag har vart en väldigt bra dag. Inte känt nånting i magen alls, haha, på det sättet när man känner sig ledsen alltså :P det har gått bra. Nu kom känslan bara därför men jag tror den går över snart, har ju perfekt musik i öronen! Vi har inte gjort mkt idag, Tato jobbar och kommer inte hem förns imorn, alba jobbade på morgonen som typ personlig assistent med en som är döv. Sen kom barnen förbi, men deras mamma gick direkt. Vet inte varför, haha och vet inte hur man frågar!! Men snart så! Ni hör, jag är mycket positivare idag. Jag kan inte beskriva i ord hur mkt jag längtar efter att tysken kommer, Alina. Då kommer jag inte vara så ensam längre. Känner mig väldigt ensam. Jag har hela tiden i tankarna att det inte är så länge jag ska va borta. Alltså, det går ju väldigt fort tiden. Hoppas jag. Det ska nog bli bra. Min familj är iaf väldigt väldigt snäll. Alba vet när jag inte förstår och är ganska bra på att omformulera så jag förstår. Jesus är ganska rolig, eller han verkar rolig iaf. Aurora är så rar, en riktig husmor och Tato är skön, han pratar mkt! Huset börjar kännas ganska mysigt, det enda dåliga är nog att det inte är några dörrar, ingenstans att gömma sig lixom. Men vem vet, om ett tag kanske jag kan fråga om det går att ordna. Eller så behöver jag ingen dörr snart. En sak vet jag iaf, när jag kommer hem så kommer jag älska Sverige så mkt mer! Kommer uppskatta varenda lilla sak. Som att kunna prata :P haha. Men jag är lite positivare och gladare idag. Det funkar att skriva så här gör det, jag får ur mig saker. Jag ska sluta ringa hem till pappa iaf, tydligen är inte det bra. Gör att jag mår lite sämre när jag hör hans röst och så. Plus att han troligen blir orolig när jag är ledsen. Kan inte vara lätt för er där hemma heller lixom! Jaha, till frukost äter dem bröd och kaffe, jag också. Det gillar jag. Kaffet är faktiskt gott tycker jag! Inte blaskigt som alla sa det skulle vara! Sen till lunch blev det typ en gulasch soppa, men den heter pato con carne. Potatis med kött, typ. Vitt bröd och deras favorit som jag inte kommer ihåg vad det heter, men det är som grönsaker i någon sörja. Mest paprika som jag hatar men konstigt nog är det ganska gott! Jag såg på grey’s anatomy på spanska!! Haha, konstigt. Men det gjorde mig lite lugnare att bara känna igen personerna. Men Alba sa att man kunde ändra så jag kan få se på det på engelska med spansk text, jag skulle bara säga till henne! Åh så glad jag blev. Lite trygghet i det faktiskt! Men om några månader kan jag se på det på spanska! Roligt. Det känns inte som om jag ska vara här länge. Känns som jag ska hem alldeles strax! Men icke! Hur sjukt som helst! Jaja, ni behöver inte oroa er just nu mår jag bra! Jag och Alba gick sen till skolan med Lily och Albas pojkvän som Lily bor hos, han heter Adrian. Vi tittade på skolan, ja den är väldigt annorlunda för att inte låta för skeptisk eller negativ. Annorlunda, absolut! Men jag vet inte, allt kändes mycket bättre när jag fick träffa Lily och prata lite. Hon kan ju engelska och förstår mig. Skönt att kunna prata med ngn! hon översätter ibland åt mig, hon är väldigt duktig, hon har pluggat rejält för att förstå spanskan. Hon verkar rolig också, hon är nästan min vän! Jag berättade ganska mycket för henne. Hur jag kände och så. Jätteskönt! Alltså, tiden här nere är helt sjuk. Klockan är tio över tolv nu, på natten men vi har precis lämnat matbordet. Lily och Adrian är fortfarande här och vet inte när dom ska gå! Konstigt. Vi tittade på "stan" idag också. Finns några bra affärer, puuuh! Hoppas på det här nu! Det känns bra att vara här men varje gång jag tänker på vad jag tycker om allting så bara älskar jag Sverige och vill dit! Men ja, jag kommer ju tbx. Kanske fortare än trott! Just nu känns det som om jag kommer hem om kanske två månader. Men vem vet! Det känns inte som om det här är ngt för mig, jag är ganska svensk och just nu känns det som om det är där jag ska va. Men jag ska ge det minst en månad! Vi har ju fan betalat mucho diñero för det här! Då kan ju inte jag bara ge upp så här lätt. En månad, minst! Jag ska leva dag för dag, och just exakt nu, hur känns det då? Jo, ganska bra lixom. Måste tänka bara på exakt nu, dag för dag, timme för timme. Inte på ngt annat! God natt!
